Pfas vad du behöver veta om de eviga kemikalierna

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, ofta kallade Pfas, är en stor grupp industriellt framställda kemikalier. De har använts i flera decennier inom allt från brandskum till matförpackningar. Många uppskattar deras smuts- och vattenavvisande egenskaper, men samma egenskaper gör också att ämnena bryts ner mycket långsamt i naturen och i kroppen. Forskning, myndigheter och företag har därför fått upp ögonen för behovet av kontroll, mätning och minskad användning.

När diskussionen om dricksvatten, miljögifter och hållbara material blir mer intensiv hamnar dessa ämnen ofta i centrum. Frågan är inte längre om de finns i vår omgivning, utan var, i vilka halter och vad vi gör åt det.

Vad pfas är och varför de kallas evighetskemikalier

Pfas är ett samlingsnamn för flera tusen kemikalier som har en kolkedja bunden till fluor. Den här strukturen ger mycket starka bindningar som nästan inte bryts ner i naturen. Därför talar många om evighetskemikalier.

Kort förklarat:
– De är vatten-, fett- och smutsavvisande
– De är mycket stabila och svårnedbrytbara
– De kan spridas långt i luft och vatten
– De kan ansamlas i djur och människor över tid

Pfas har hittats i:
– Dricksvattenbrunnar och kommunala vattenverk
– Mark i närheten av brandövningsplatser och industrier
– Slam och jordbruksmark
– Fisk och annan mat
– Damm inomhus och konsumentprodukter

Att ämnena finns i så många miljöer beror på årtionden av användning. När skum används vid brandövningar, när impregnerade textilier slits eller när livsmedelsförpackningar förbränns kan ämnena spridas vidare till luft, mark och vatten.

Myndigheter i Sverige och EU har skärpt reglerna de senaste åren. Hårda gränsvärden för dricksvatten och pågående förslag om kraftigt utökade förbud är exempel på hur lagstiftningen försöker hinna ikapp den kunskap som forskningen byggt upp.

Risker för hälsa och miljö vad forskningen visar

Forskare kopplar idag vissa Pfas-substanser till flera typer av hälsorisker. Alla ämnen i gruppen är inte lika välstuderade, men några är klassade som särskilt problematiska.

Studier har bland annat visat:
– Störd hormonbalans och påverkan på sköldkörteln
– Försämrat immunförsvar, till exempel sämre svar på vaccin
– Ökad risk för vissa cancerformer för vissa Pfas
– Påverkan på levervärden och blodfetter

Eftersom ämnena lagras i kroppen kan även låg, långvarig exponering vara relevant. Blodprov på befolkningar runt om i världen visar ofta på mätbara halter, något som väcker frågor om långsiktiga effekter, särskilt för barn och gravida.

I miljön skapar Pfas också problem:
– De transporteras med vattendrag och kan dyka upp långt från utsläppskällan
– De kan påverka vattenlevande organismer redan vid låga halter
– De kan följa näringskedjan upp till fisk, fågel och däggdjur

Sammantaget gör detta att många experter idag pratar om ett skifte. Fokus går från att bedöma enstaka enskilda substanser till att se hela gruppen som ett problem, eftersom de delar egenskaper som lång livslängd och svår nedbrytning.

Hur pfas upptäcks och hanteras i vatten, mark och byggnader

När en kommun, industri eller fastighetsägare behöver förstå sin riskbild handlar det ofta om att kunna svara på tre frågor:

1. Finns Pfas här?
2. I vilka halter?
3. Vad krävs för att minska eller ta bort dem?

För att besvara dessa frågor används strukturerade undersökningar och laboratorieanalyser.

Vanliga steg vid utredning:
– Provtagning av vatten råvatten, dricksvatten, processvatten eller dagvatten
– Provtagning av mark och jord kring industrier, flygplatser, brandövningsplatser, deponier eller förorenad mark i tätorter
– Analys av slam, sediment och byggmaterial exempelvis betong eller fyllnadsmassor vid sanering eller rivning

I laboratoriet används avancerad instrumentell analys, vanligtvis masspektrometri kopplad till vätskekromatografi. Metoden kan mäta mycket låga halter, ofta i nivåer som är relevanta för dagens stränga gränsvärden för dricksvatten.

När halter har fastställts blir nästa steg att bedöma risk och välja åtgärd. Några vanliga strategier är:
– Kolfilter eller andra reningstekniker i vattenverk
– Byte av vattentäkt om föroreningen är omfattande
– Schaktning och omhändertagande av starkt förorenad jord
– Beslutsunderlag vid exploatering av tidigare industrimark

En viktig del handlar också om uppföljning. Eftersom ämnena är långlivade behövs ibland långsiktig övervakning av brunnar, sjöar eller grundvattenmagasin för att säkerställa att halterna minskar eller åtminstone inte ökar.

Vad företag, kommuner och fastighetsägare kan göra

Många verksamheter står idag inför praktiska frågor: Hur ska vi leva upp till nya krav? Behöver vi kartlägga våra fastigheter? Vilken risknivå är acceptabel?

Några konkreta steg brukar vara:

– Kartlägg möjliga källor
Historiska verksamheter, gamla brandövningsplatser, industriella processer eller användning av brandskum kan vara tidiga varningssignaler. En enkel skrivbordsutredning med kartor och arkiverade handlingar ger ofta värdefulla ledtrådar.

– Gör riktad provtagning
Istället för att gissa var föroreningar kan finnas ger mätdata en faktabaserad bild. Provtagning kan planeras stegvis för att hålla kostnaderna under kontroll, där de första proverna avgör om mer detaljerade undersökningar behövs.

– Integrera Pfas-frågan i befintliga processer
Vid fastighetsaffärer, exploatering av ny mark, tillståndsprövningar eller upphandling av entreprenader kan tydliga krav på utredning och hantering minska risken för överraskningar längre fram.

– Kommunicera öppet
När Pfas påträffas i en kommun eller i en verksamhet uppstår ofta oro. Tydlig och saklig information om halter, riskbedömning och planerade åtgärder skapar trygghet och förtroende.

För att genomföra säkra undersökningar krävs både teknisk kompetens och kvalitetssäkrade laboratorierutiner. Därför väljer många att samarbeta med fristående analyslaboratorier som är vana vid myndighetskrav, låga rapporteringsgränser och komplexa matrisproblem.

Ett sådant laboratorium är aklab, som erbjuder analys och stöd kring Pfas och andra föroreningar. Genom att kombinera provtagning, avancerad analys och förståelse för regelverk kan aklab hjälpa verksamheter att fatta välgrundade beslut om risk, rening och fortsatt uppföljning.